Idag är verkligen inte min dag. Jag känner mig som en tomburk och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. 

Ord som klyver mig på mitten, tankar som gör mig galen och saker som får mig att gå itu. Att behöva gå runt med ett leende som inte ens är äkta så bestämde jag mig att åka hem över helgen för att vara hemma i mamam&pappas famn. 

Så just nu sitter jag mot tåget mot Östersund där jag ska träffa Lena en snabbis sedan hem.